prbloggar

Foto: Lars Lundqvist

Vi kommer för tredje året i rad sända vår dagliga talkshow från Almedalen, God morgon Almedalen, #GMA12. Varje morgon mellan klockan 8-9 ger vi våra kommentarer till det som händer i Almedalen. Syftet med våra sändningar är att vi vill göra fler delaktiga i det som sker under Politikerveckan för att på sikt inspirera fler till deltagande och engagemang. Politikerveckan handlar om möten, vi vill bjuda på dem även digitalt. Under veckan ger vi dagsaktuella analyser av det som sker på plats i Almedalen.

Brit Stakston, JMW och Joakim Jardenberg, Mindpark, leder sändningarna även i år. JMW har dessutom ett team på plats som tillsammans analyserar och granskar insatserna ur ett kommunikativt perspektiv. I år ska vi bli bättre på att fånga det som händer på vår blogg och även under dagen, mellan sändningarna hinna lägga ut material från intressanta händerlser under dagen. Produktionen sköts som vanligt av Björn Falkevik från Falkevik & Danehav.

På plats kommer vi att gästas av organisationer, debattörer och politiker. Programmet formar sig fortfarande tipsa gärna brit.stakston@jmw.se om ni vill medverka eller om ni har en idé om vem du skulle vilja möta just i #GMA12.

Stående inslag varje dag kommer förstås vara en särskild blick på de sociala medierna som ju förstärker och förlänger upplevelsen av varje evenemang och utspel i Almedalen. Ambitionen är också att tala med varje partis partisekreterare eller partiledare under deras dag. Detaljerat program kommer månaden före sändningsstart.

Vi är mycket stolta över att vi i år får sända från Bloggplats H12 Wisby Strand. Det är Almega, Politometern som drivs av Martina Lind och i år även Wisby Strand som alltså tillsammans driver Bloggplats H12 Wisby Strand.  OBS för adressbytet. För vår del betyder det att vi mister den fina fonden i vår härliga butik på Café Milagro men å andra sidan får vi en vacker havsutsikt, plats för fler på plats och en chans att puffa extra för Bloggplats H12 i våra sändningar. Det är ju ett presscenter för bloggare – där bloggare kan träffas, sitta och blogga i lugn och ro, hitta information, tekniksupport och delta i seminarier vilket sammantaget dessutom blir en bra källa till inslag för de dagliga sändningarna i #GMA12 också.

JMW kommer som vanligt också ge strategisk rådgivning i Almedalen för att förstärka insatser på plats genom de sociala medierna om det behövs. Dyker det upp akuta behov av kommunikationsstöd så hör av er. I vårt team finns allt ifrån kriskonsulter, sökmotorexperter och kommunikationsrådgivare.

Sändningarna sker med start söndagen den 1 juli till söndagen den 8 juli, kl 08.00. Vi hoppas du vill följa oss på plats eller via nätet.

Vi syns i Almedalen, Björn Mellstrand

Förra årets sändningar hittar ni här.

Idag börsintroduceras Facebook och det blir spännande att följa utvecklingen av en av världens största börsnoteringar och dagen är en spännande process i sig. Är det början eller slutet på något. Jag tror både och. Det är början på nästa steg för något som idag är en infrastruktur för logistiken i vår vardag.  Det kommer ganska snabbt innebära en hel del nya tjänster för att ge de förväntade avkastningarna till aktieägarna. Många kommer både användarna och företagen uppleva som mycket relevanta.

Mindre konversation och mer företagsrelationer

Facebooks etablerade närvaro i vår vardag är en viktigt relation definitivt möjlig att kapitalisera ytterligare på.  Men jag tror också att det kommer innebära steg som i förlängningen gör att vi tappar intresse för vissa användningsområden av nätverket. Effekter som inte innebär att Facebook försvinner utan mer omvandlas. Jag tror det handlar om att de publika sociala dimensionerna blir mindre intressanta för oss användare vilket då över tid också får effekter på tjänsten som helhet.

Jag tror vi mindre kommer se Facebook som navet för det publika personliga socialiserandet och mer som just en smidig infrastruktur som underlättar en massa annat i vår vardag. Bland annat att Facebook blir den bästa platsen för kontakten med företag mer än våra vänner. Jag ser en framtid för Facebook som en gigantisk RSS-läsare för det vi vill interagera med. Företag mer än människor.

Och hänger affärsmodellerna med i den här förflyttningen undrar jag.

När jag igår på twitter ställde frågan om vad det innebär att Facebook nu når börsen fick jag förstås många svar.

Peter Säll  svarade snabbt att Facebook kommer att bli allt mer kortsiktiga i det de gör på grund av vinstkraven från investerarna.

Just perspektivet av än större vinstkrav och vilka de tänkbara affärsmodellerna för att matcha dessa är väl exakt vad det handlar om. En svår balansgång där Facebook hittills verkligen lyckats få användarna att känna sig som deras behov fått styra utvecklingen mest. Vi får se om investerarnas behov verkligen matchar användarnas behov.

Jakob Mjöbring funderar på om reklamen därmed kommer att ta över och användarna lämnar sajten.

I det korta perspektivet är jag, precis som Martin Garbarczyk, överygad om att vi kommer se många båda efterfrågade och relevanta tjänster:

Man kan med fog säga att vår relation till Facebook är unik och att den investering vi gjort i tid genom åren genom att skapa innehåll där gör att tjänsten är snart invävd i vårt DNA. Niclas Strandh lyfte just det perspektivet i vår diskussion på twitter.

Trögrörligheten som finns kopplat till detta dvs att  användarna inte byter tjänster hur som helst har jag tidigare argumenterat för när det gäller Facebook vs Google + och Niclas påpekar att om vi till och med har svårt att byta smörsort hur svårutbytbart är då inte Facebook. Det gäller ju fortfarande jag är dock mer inne på att användarna inte vill interagera längre så som vi interagerat på tjänsten sedan 2004. Utvecklingen kan mycket väl gå mot mer nischad kommunikation.

Annonser eller inte?

Ett tecken på att detta med framtida annonsintäkter kanske inte kommer att fungera ansågs biljätten General Motors val att inte fortsätta med Facebook-annonser häromdagen vara. Man kan också välja att se det som att just de gamla annonsmodellerna inte fungerar på nya plattformar vilket inte utesluter att det finns nya former för annonser. General Motors stannar ju på plattformen för närvaron och konversationerna och andra företag vittnar om vilka annonsmodeller de tycker fungerar. Facebook handlar ju i grunden mer om relationer än en annonsplats men hur kan man då kapitalisera på dem på ett sätt som tillfredsställer investerarna och inte förstör förtroendet till användarna?

Eller kommer vi användare snart acceptera ett gränssnitt fyllt av annonser på ett helt annat sätt än idag. Facebooks framgång hittills har ju byggt bland annat på det rena gränssnittet befriat från blippande banners. Kommer  vi trots allt vänja oss med det Charlotte Wormbs upplevt i Spanien med ett flöde fyllt av reklam:

Eller kommer vi vilja betala för att synas mer i våra vänners flöden? Jag tycker det kommer bli grymt spännande att följa den kommande utvecklingen.

Mät, sök och företag

Men för att summera och knyta ihop säcken där jag började. Jag tror att börsnoteringen kan vara ett nytt nästa steg men också snubblande nära en början till ett mindre intresse (både användare och marknad) för tjänsten om inte de tre följande punkterna adresseras.

1. Mätning och värdering. Oförmågan att värdera och mäta relationer är avgörande. Alla tre inblandade parter måste hitta en fungerade ny intäktsmodell. Det gäller inte nu bara Facebook och annonserande företag utan nu också investerarna.

Jag tror företagen som finns på Facebook är de stora vinnarna på kort sikt men för att alla parter ska bli det på lång sikt måste alla som är relaterade till Facebook, både som annonsplats och investering förstå Facebooks kärna.

Affärsmodellen kan t.ex. inte mätas som vi tidigare mätt annonsintäkter. Och där tror jag inte vi är. Jag tror att investerarna kommer att kräva resultat som baserar sig på etablerade snabba sätt att räkna, klick och annonsexponeringar och inte förstå hur man ska varken prissätta, värdera eller förpacka det långsiktiga varumärkesbyggande som sker via relationer i Facebook. Facebooks största problem är att de dels verkar vara som vilket annonsberoende media som helst och vi vet hur tveeggat det svärdet är dels att det inte finns några lika tydliga eller övertygande mätmetoder som t.ex. annonsmarknaden har att erbjuda.

Klivet ut på börsen kommer än tydligare kräva att Facebook följer etablerade mätmodeller som varken fångar upp eller värderar det som Facebook ytterst handlar om. Vilket leder till en tjänsteutveckling som än mer bidrar till förflyttningen från det som var kärnan. Och där någonstans närmar vi oss några intressanta brytpunkter.

2. Sök. Jag tror absolut att söket är en av Facebooks viktigaste prioriteringar särskilt i takt med att det sociala offentliga interagerandet delvis minskar. Jag tror att mycket av dialogen på Facebook framöver sker i mycket mindre sammanhang, stängda grupper och 1 till 1 kommunikationen. Man vill inte låta alla se alla konversationer och för att underlätta att hitta det vi inte längre hittar via andras interaktioner krävs en bra sökfunktion.

3. Värdet av en gigantisk RSS-läsare. Företagens närhet. Vi vill ha en direktkanal till företag, organisationer och andra verksamheter som ligger oss varmt om hjärtat i större utsträckning än vi ibland vill erkänna. Vi är beredda att bjuda in företag i vår vardag när det ger oss någon nytta eller underhållning. Vi går inte via deras hemsidor utan vi följer mer nyfiket och snabbt det de gör på Facebook när vi behöver det eller när de har något relevant att berätta. Den fulla potential som finns i den direktkanalen i vår ficka via Facebook är idag långt ifrån rätt förvaltad. Och ofta fylld av fördomar inför. Här tror jag den uppväxande generationen ser en massa fördelar och föredrar ha allt möjligt att interagera med via Facebookgränssnittet.

Så summa summarum. Den stora frågan tror jag är om investerarna förstått det Zuckerberg och vi användare tillsammans byggt. Och om de ens bryr de sig om det.

Vad är dina tankar om framtiden för Facebook efter börsnoteringen?

/Brit

Lästips:

Internetworld skriver om hur börsnoteringen delar USA och adderar en mängd länkar som ger lite olika perspektiv

Idag börsintroduceras Facebook och det blir spännande att följa utvecklingen av en av världens största börsnoteringar och dagen är en spännande process i sig. Är det början eller slutet på något. Jag tror både och. Det är början på nästa steg för något som idag är en infrastruktur för logistiken i vår vardag.  Det kommer ganska snabbt innebära en hel del nya tjänster för att ge de förväntade avkastningarna till aktieägarna. Många kommer både användarna och företagen uppleva som mycket relevanta.

Mindre konversation och mer företagsrelationer

Facebooks etablerade närvaro i vår vardag är en viktigt relation definitivt möjlig att kapitalisera ytterligare på.  Men jag tror också att det kommer innebära steg som i förlängningen gör att vi tappar intresse för vissa användningsområden av nätverket. Effekter som inte innebär att Facebook försvinner utan mer omvandlas. Jag tror det handlar om att de publika sociala dimensionerna blir mindre intressanta för oss användare vilket då över tid också får effekter på tjänsten som helhet.

Jag tror vi mindre kommer se Facebook som navet för det publika personliga socialiserandet och mer som just en smidig infrastruktur som underlättar en massa annat i vår vardag. Bland annat att Facebook blir den bästa platsen för kontakten med företag mer än våra vänner. Jag ser en framtid för Facebook som en gigantisk RSS-läsare för det vi vill interagera med. Företag mer än människor.

Och hänger affärsmodellerna med i den här förflyttningen undrar jag.

När jag igår på twitter ställde frågan om vad det innebär att Facebook nu når börsen fick jag förstås många svar.

Peter Säll  svarade snabbt att Facebook kommer att bli allt mer kortsiktiga i det de gör på grund av vinstkraven från investerarna.

Just perspektivet av än större vinstkrav och vilka de tänkbara affärsmodellerna för att matcha dessa är väl exakt vad det handlar om. En svår balansgång där Facebook hittills verkligen lyckats få användarna att känna sig som deras behov fått styra utvecklingen mest. Vi får se om investerarnas behov verkligen matchar användarnas behov.

Jakob Mjöbring funderar på om reklamen därmed kommer att ta över och användarna lämnar sajten.

I det korta perspektivet är jag, precis som Martin Garbarczyk, överygad om att vi kommer se många båda efterfrågade och relevanta tjänster:

Man kan med fog säga att vår relation till Facebook är unik och att den investering vi gjort i tid genom åren genom att skapa innehåll där gör att tjänsten är snart invävd i vårt DNA. Niclas Strandh lyfte just det perspektivet i vår diskussion på twitter.

Trögrörligheten som finns kopplat till detta dvs att  användarna inte byter tjänster hur som helst har jag tidigare argumenterat för när det gäller Facebook vs Google + och Niclas påpekar att om vi till och med har svårt att byta smörsort hur svårutbytbart är då inte Facebook. Det gäller ju fortfarande jag är dock mer inne på att användarna inte vill interagera längre så som vi interagerat på tjänsten sedan 2004. Utvecklingen kan mycket väl gå mot mer nischad kommunikation.

Annonser eller inte?

Ett tecken på att detta med framtida annonsintäkter kanske inte kommer att fungera ansågs biljätten General Motors val att inte fortsätta med Facebook-annonser häromdagen vara. Man kan också välja att se det som att just de gamla annonsmodellerna inte fungerar på nya plattformar vilket inte utesluter att det finns nya former för annonser. General Motors stannar ju på plattformen för närvaron och konversationerna och andra företag vittnar om vilka annonsmodeller de tycker fungerar. Facebook handlar ju i grunden mer om relationer än en annonsplats men hur kan man då kapitalisera på dem på ett sätt som tillfredsställer investerarna och inte förstör förtroendet till användarna?

Eller kommer vi användare snart acceptera ett gränssnitt fyllt av annonser på ett helt annat sätt än idag. Facebooks framgång hittills har ju byggt bland annat på det rena gränssnittet befriat från blippande banners. Kommer  vi trots allt vänja oss med det Charlotte Wormbs upplevt i Spanien med ett flöde fyllt av reklam:

Eller kommer vi vilja betala för att synas mer i våra vänners flöden? Jag tycker det kommer bli grymt spännande att följa den kommande utvecklingen.

Mät, sök och företag

Men för att summera och knyta ihop säcken där jag började. Jag tror att börsnoteringen kan vara ett nytt nästa steg men också snubblande nära en början till ett mindre intresse (både användare och marknad) för tjänsten om inte de tre följande punkterna adresseras.

1. Mätning och värdering. Oförmågan att värdera och mäta relationer är avgörande. Alla tre inblandade parter måste hitta en fungerade ny intäktsmodell. Det gäller inte nu bara Facebook och annonserande företag utan nu också investerarna.

Jag tror företagen som finns på Facebook är de stora vinnarna på kort sikt men för att alla parter ska bli det på lång sikt måste alla som är relaterade till Facebook, både som annonsplats och investering förstå Facebooks kärna.

Affärsmodellen kan t.ex. inte mätas som vi tidigare mätt annonsintäkter. Och där tror jag inte vi är. Jag tror att investerarna kommer att kräva resultat som baserar sig på etablerade snabba sätt att räkna, klick och annonsexponeringar och inte förstå hur man ska varken prissätta, värdera eller förpacka det långsiktiga varumärkesbyggande som sker via relationer i Facebook. Facebooks största problem är att de dels verkar vara som vilket annonsberoende media som helst och vi vet hur tveeggat det svärdet är dels att det inte finns några lika tydliga eller övertygande mätmetoder som t.ex. annonsmarknaden har att erbjuda.

Klivet ut på börsen kommer än tydligare kräva att Facebook följer etablerade mätmodeller som varken fångar upp eller värderar det som Facebook ytterst handlar om. Vilket leder till en tjänsteutveckling som än mer bidrar till förflyttningen från det som var kärnan. Och där någonstans närmar vi oss några intressanta brytpunkter.

2. Sök. Jag tror absolut att söket är en av Facebooks viktigaste prioriteringar särskilt i takt med att det sociala offentliga interagerandet delvis minskar. Jag tror att mycket av dialogen på Facebook framöver sker i mycket mindre sammanhang, stängda grupper och 1 till 1 kommunikationen. Man vill inte låta alla se alla konversationer och för att underlätta att hitta det vi inte längre hittar via andras interaktioner krävs en bra sökfunktion.

3. Värdet av en gigantisk RSS-läsare. Företagens närhet. Vi vill ha en direktkanal till företag, organisationer och andra verksamheter som ligger oss varmt om hjärtat i större utsträckning än vi ibland vill erkänna. Vi är beredda att bjuda in företag i vår vardag när det ger oss någon nytta eller underhållning. Vi går inte via deras hemsidor utan vi följer mer nyfiket och snabbt det de gör på Facebook när vi behöver det eller när de har något relevant att berätta. Den fulla potential som finns i den direktkanalen i vår ficka via Facebook är idag långt ifrån rätt förvaltad. Och ofta fylld av fördomar inför. Här tror jag den uppväxande generationen ser en massa fördelar och föredrar ha allt möjligt att interagera med via Facebookgränssnittet.

Så summa summarum. Den stora frågan tror jag är om investerarna förstått det Zuckerberg och vi användare tillsammans byggt. Och om de ens bryr de sig om det.

Vad är dina tankar om framtiden för Facebook efter börsnoteringen?

/Brit

Lästips:

Internetworld skriver om hur börsnoteringen delar USA och adderar en mängd länkar som ger lite olika perspektiv

Cohn & Wolfe fortsätter att växa och söker dig som vill jobba på en av Sveriges vassaste PR-byråer. Vi ställer höga krav, men erbjuder i gengäld möjligheten att få jobba i en kreativ miljö med spännande uppdrag för välkända varumärken. Cohn & Wolfe är en prisbelönt byrå som hela tiden strävar efter att utmana och utmanas.

Vi söker dig som har minst ett års erfarenhet av att arbeta på en PR-byrå och har en eftergymnasial utbildning inom kommunikation, journalistik eller ekonomi. Att du har en vass penna ser vi som en självklarhet. Vi lägger stor vikt vid att du har ett driv, är nyfiken, noggrann och gillar att samarbeta. Om du har erfarenhet av att arbeta med starka konsumentvarumärken är det ett extra plus. Hos Cohn & Wolfe kommer du att få utvecklas i din yrkesroll tillsammans med Sveriges mest engagerade PR-konsulter. Sociala medier är en självklar del i de flesta av våra uppdrag, därför vill vi att du har insikter och erfarenheter inom detta område.

Några exempel på kunder som Cohn & Wolfe arbetar med är Carlsberg Sverige, Stadium, PepsiCo, Kalle Anka & C:o, Unibet, Warner Bros, Microsoft, Viasat Sport, Renault, Telia och Peak Performance.

Skicka din ansökan snarast till Tina Knutsson, tina.knutsson@cohnwolfe.com. Intervjuer kommer att ske löpande. Dina ansökningshandlingar ska innehålla CV och ett personligt brev. Märk din ansökan med ”Juniorkonsult”.

Du som genom ditt bloggande vill påverka samhället, politiken och opinionen kan du inte berätta hur du lyckats med det?

1. Vilket eller vilka av dina inlägg har påverkat debatten runt de frågor du driver?
2. Hur och vad har det inlägget rent konkret påverkat? (privat, yrkesmässigt, politiskt, opinionsmässigt, påverkat beslut, lyft ett samhälleligt övergripande perspektiv etc).

Berätta gärna om detta i en egen postning (pinga sedan detta inlägg) eller svara genom en kommentar med länk till ditt inlägg här. Jag vill veta mer om bloggosfärens påverkan i det politiska arbetet i Sverige idag ur enskilda bloggares perspektiv.

Det är fyra år sedan jag och Niclas Strandh skrev en debattartikel om ”Bloggosfären som fjärde statsmakt”.* Kan vi nu idag som vanliga samhällsmedborgare tack vare te.x bloggen som hjälpmedel påverka den politiska opinionen? Kan vi se att de sociala medierna nu är verktyg för varje medborgare att skugga, utvärdera och driva på politiken och inte bara låta en sådan granskning ske av media och press?

För två år sedan kom min bok Politik 2.0 som handlade om just politik och sociala medier. Valrörelsen 2010 och sociala medier var något jag följde med stort intresse och vi kunde efteråt konstatera att alliansen förlorade majoriteten i de sociala medierna på grund av en enskild bloggpost som katalysator. Boken skrevs i syfte att ge intresserade politiker verktyg att förstå den digitaliserade samtid.

Politiskt engagemang kan och kommer ta nya former genom ökad kunskap om digitaliseringen. De partier som förstår digitaliseringens potential till nya former av ”medägande” för de frågor som drivs, kraften i mobiliseringsmöjligheter (oberoende av tid och plats) och tillåter verksamheter att börja arbeta på nya sätt. De som förstår det kommer att vinna kommande val. Det handlar inte om att strunta i allt man gjort tidigare utan om att addera nya sätt, allt i syfte att slutföra det uppdrag och den vision man har för det egna arbetet. För politiken borde det självklart innebära att vilja arbeta med medborgardialog och möjligheter till påverkan och insyn samt delaktighet. Det kan också handla om  att se över hur det politiska interna arbetet sker, till exempel vad gäller nomineringsprocesser. Ytterst ger den digitaliserade samtiden en möjlighet att engagera fler i politiskt arbete. Öka medlemsantal och medborgares engagemang. Dialogiserande politiker efterfrågas i takt med att de sociala mediernas användning växer.

Jag hoppas med denna bloggpost få en mängd ytterligare exempel på hur de nya publikationsplattformarna som finns till buds ökat påverkansmöjligheterna. Inte bara för digitala etablerade politiker som är en del av den politiska makten utan även hos de som tillhör ett civilsamhället som skuggar, driver på politiken och lyfter fram frågor andra än de politiker väljer att ägna sig åt.

Har du något bra exempel?

/Brit Stakston

*tack Anders Mildner för att du påminde mig att nya begrepp bara förvirrar saker, ur min bloggpostlänk på Facebook.

Du som genom ditt bloggande vill påverka samhället, politiken och opinionen kan du inte berätta hur du lyckats med det?

1. Vilket eller vilka av dina inlägg har påverkat debatten runt de frågor du driver?
2. Hur och vad har det inlägget rent konkret påverkat? (privat, yrkesmässigt, politiskt, opinionsmässigt, påverkat beslut, lyft ett samhälleligt övergripande perspektiv etc).

Berätta gärna om detta i en egen postning (pinga sedan detta inlägg) eller svara genom en kommentar med länk till ditt inlägg här. Jag vill veta mer om bloggosfärens påverkan i det politiska arbetet i Sverige idag ur enskilda bloggares perspektiv.

Det är fyra år sedan jag och Niclas Strandh skrev en debattartikel om ”Bloggosfären som fjärde statsmakt”. Kan vi som vanliga samhällsmedborgare med te.x bloggen som hjälpmedel vara en fjärde maktinstans som påverkar. Riksdag och regering som de två första maktinstanserna granskas ju av media och press vilka ofta kallas den tredje statsmakten. Är de sociala medierna nu verktyg för medborgarna att skugga, utvärdera och driva på politiken?

För två år sedan kom min bok Politik 2.0 som handlade om just politik och sociala medier. Valrörelsen 2010 och sociala medier var något jag följde med stort intresse och jag kunde efteråt konstatera att alliansen förlorade majoriteten i de sociala medierna på grund av de sociala medierna. Boken skrevs i syfte att ge intresserade politiker verktyg att förstå en digitaliserad samtid.

Politiskt engagemang kan och kommer ta nya former genom ökad kunskap om digitaliseringen. De partier som förstår digitaliseringens potential till nya former av ”medägande” för de frågor som drivs, kraften i mobiliseringsmöjligheter (oberoende av tid och plats) och tillåter verksamheter att börja arbeta på nya sätt kommer att vinna. Det handlar inte om att strunta i allt man gjort tidigare utan om att addera nya sätt, allt i syfte att slutföra det uppdrag och den vision man har för det egna arbetet. För politiken borde det självklart innebära att vilja arbeta med medborgardialog och möjligheter till påverkan och insyn samt delaktighet. Det kan också handla om  att se över hur det politiska interna arbetet sker, till exempel vad gäller nomineringsprocesser. Ytterst ger den digitaliserade samtiden en möjlighet att engagera fler i politiskt arbete. Öka medlemsantal och medborgares engagemang. Dialogiserande politiker efterfrågas i takt med att de sociala mediernas användning växer.

Jag hoppas kommentarsfältet fylls med verkliga exempel på hur de nya publikationsplattformarna ökat påverkansmöjligheterna. Inte bara för digitala etablerade politiker som är en del av den politiska makten utan även hos de som tillhör den fjärde statsmakten. De i civilsamhället som skuggar och driver på politiken och lyfter fram frågor andra än de politiker väljer att ägna sig åt.

Har du något bra exempel?

/Brit Stakston

Har du lyckats påverka genom ditt bloggande? Vare sig det gäller om du vill påverka din egen livssituation, engagerat dig i samhällsfrågor och påverkat politiska beslut och/eller opinionen. Eller så har du skrivit ett inlägg som flitigt diskuterats, citerats kopplat till frågor du brinner för som privatperson eller inom ditt yrke. Jag söker helt enkelt exempel på det eller de inlägg som betytt mest för dig:

1. Vilket eller vilka av dina inlägg har påverkat debatten runt de frågor du är engagerad i?
2. Hur och vad upplever du att det inlägget påverkat? (privat, yrkesmässigt, politiskt, opinionsmässigt, påverkat beslut, lyft ett samhälleligt övergripande perspektiv etc).

Berätta gärna om detta i en egen postning (pinga sedan detta inlägg) eller svara genom en kommentar med länk till ditt inlägg här.

Det är fyra år sedan jag och Niclas Strandh skrev en debattartikel om ”Bloggosfären som fjärde statsmakt”.* Kan vi nu idag som vanliga samhällsmedborgare tack vare te.x bloggen som hjälpmedel påverka den offentliga debatten eller vår vardag? Kan vi se att de sociala medierna nu är verktyg för oss som medborgare att skugga, utvärdera och driva på politikiska beslut och inte bara låta en sådan granskning endast ske av media och press?

För två år sedan skrev jag boken Politik 2.0 som handlade om just sociala mediers möjligheter för politiskt engagemang och medborgardialog. Valrörelsen 2010 och sociala medier var något jag följde med stort intresse och vi kunde efteråt konstatera att alliansen förlorade majoriteten i de sociala medierna på grund av en enskild bloggpost som katalysator. Boken skrevs i syfte att ge intresserade politiker verktyg att förstå den digitaliserade samtid. Vi kunde också konstatera att det blev ett Facebookval samtidigt som forskare senare menade att sociala medier påverkade marginellt.

Inför och under valet 2014 kommer allt detta utvecklas än mer. Politiskt engagemang kan och kommer ta nya former genom den ständigt ökade kunskapen om digitaliseringen. De partier som förstår digitaliseringens potential till nya former av ”medägande” för de frågor som drivs, kraften i mobiliseringsmöjligheter (oberoende av tid och plats) och tillåter verksamheter att börja arbeta på nya sätt. De som förstår det kommer att vinna kommande val. Det handlar inte om att strunta i allt man gjort tidigare utan om att addera nya sätt, allt i syfte att slutföra det uppdrag och den vision man har för det egna arbetet. För politiken borde det självklart innebära att vilja arbeta med medborgardialog och möjligheter till påverkan och insyn samt delaktighet. Det kan också handla om  att se över hur det politiska interna arbetet sker, till exempel vad gäller nomineringsprocesser. Ytterst ger den digitaliserade samtiden en möjlighet att engagera fler i politiskt arbete. Öka medlemsantal och medborgares engagemang. Dialogiserande politiker kommer att efterfrågas allt mer i takt med att de sociala mediernas användning växer.

Jag hoppas med denna bloggpost få en mängd ytterligare exempel på hur de nya publikationsplattformarna som finns till buds ökat påverkansmöjligheterna för oss som enskilda samhällsmedborgare. Inte bara som verktyg för digitala etablerade politiker som är en del av den politiska makten utan även hos de som tillhör ett civilsamhället som skuggar, ifrågasätter och lyfter fram frågor andra än de politiker väljer att ägna sig åt.

Så berätta gärna eget eller andras goda exempel som du menar varit betydelsefullt i ditt liv  eller för samhällsutvecklingen i stort (lokalt, regionalt, nationellt, globalt – välj perspektiv själv). Tack på förhand! Jag kommer  att sammanställa resultatet och bla ta upp det i sommarens sändningar i Almedalen, Godmorgon Almedalen 12 #gma12.

/Brit Stakston

*tack Anders Mildner för att du påminde mig att nya begrepp bara förvirrar saker, ur min bloggpostlänk på Facebook.

”Just nu söker UNICEF en hälsospecialist till konfliktområden i Afghanistan. I tjänsten ingår bland annat att massvaccinera miljontals barn mot stelkramp, polio och mässling

Jag skulle gärna ta mig an uppdraget, men eftersom jag inte kommer loss så publicerar jag den här bloggposten istället. Då vaccinerar jag nämligen 95 barn runtom i världen mot stelkramp tillsammans med Apotek Hjärtat. Det är också bra.

Jag är med UNICEF i kampen för varenda unge. Vill du också vara med och förändra barns liv? Bli Världsförälder. För 100 kronor i månaden är du med och ser  till att barn över hela världen får vaccin, medicin, rent vatten och utbildning. Bli Världsförälder du också!”

Texten är en del i den bloggkampanj som UNICEF just nu genomför. För varje bloggpost som publiceras  inom kampanjen skänker Apotek Hjärtat 95 vaccin mot stelkramp. Vill du också med en enda bloggpost vaccinera ytterligare 95 barn kan du göra det här.

Jag har varit Världsförälder i många år och har nu sedan ett knappt år förmånen att få jobba med UNICEF som en av JMWs uppdragsgivare. Jag är förstås stolt över alla våra uppdragsgivare men det UNICEF gör varje dag för barn runtom i världen – det är något alldeles extra. Bli Världsförälder idag och bli en del av arbetet för barns rättigheter – världen om, året runt.

/Brit Stakston

P.S. Missa inte Humorgalan på tisdag 1 maj, TV4 kl 20.00.

Brit Stakston, mediestrateg och partner, på JMW valdes igår till ledamot i Precis’ styrelse. Precis är en av PR-företagens branschorganisationer.

/Björn Mellstrand

Cohn & Wolfe har en bred kundportfölj med stora och välkända internationella varumärken och vi befinner oss just nu i ett expansivt skede med många uppdrag inom digitala medier. Cohn & Wolfe Stockholm söker nu en digital specialist med goda kunskaper om digitala kanaler och hur de kan användas i företags kommunikation.

Din uppgift hos oss blir att etablera nya kanaler och underhålla befintliga, på plattformar som Facebook, Twitter, WordPress och Google+. Dina arbetsuppgifter sträcker sig från strategisk utformning till taktiskt genomförande, där fingertoppskänsla, timing och förståelse för den sociala medielogiken är central.

Dokumenterad erfarenhet inom digital produktion och/eller webbutveckling är ett krav och du ska bland annat kunna hantera HTML och vara insatt i Facebooks SDK.

Vi ser att du har djup förståelse för kommunikation, men vi ställer lika stora krav på att du hanterar webbproduktion och har förståelse för den sociala webben. Du kan inte bara uppvisa ditt eget intresse och närvaro i sociala medier, utan också hur man kan hantera företags närvaro i sociala medier.

Vilken bakgrund du har kan variera. Du kan ha arbetat med webbproduktion eller på annan digital byrå, eller läst en eftergymnasial utbildning med inriktning mot digital produktion.

Du som söker ska dessutom…

• Hantera det svenska språket väl i tal och i skrift
• Visa prov på god hantering och förståelse för digitala medier och plattformar som Twitter, WordPress, Facebook och Google+
• Förstå den mediala logiken i såväl traditionella som sociala medier
• Hantera grafisk produktion väl och kunna visa upp dokumenterad erfarenhet
• Kunna visa upp exempel på genomförda arbeten eller projekt, där det huvudsakliga genomförandet var inom digitala medier
• Brinna för kommunikation och ha ett genuint intresse för människor
• Ha järnkoll på det föränderliga sociala medielandskapet
• Kunna hantera många av de verktyg som finns för att mäta och administrera sociala medier

Det är meriterande om du också…

• Har ett starkt intresse för populärkultur
• Har erfarenhet av konsult-yrket eller arbetat med kundrelationer tidigare
• Har dokumenterad erfarenhet av videoproduktion

Cohn & Wolfe är en av Sveriges ledande PR-byråer med kontor i Stockholm och Göteborg. Vi arbetar bland annat med kunder inom konsument-, läkemedel- och teknik-segment; med uppdrag inom både public affairs och marknads-PR. Vi söker personer som är engagerade och brinner för kommunikation. Hos oss får du arbeta med några av Sveriges främsta varumärken, som exempelvis Carlsberg, Stadium, Pepsi, Unibet och Renault.

Cohn & Wolfe vann 2011 Spinnguld för årets sociala mediekampanj. Stockholmskontoret hittar du på Drottninggatan 94.

Ditt CV och personliga brev skickar du till Per Nordin på per.nordin@cohnwolfe.com. Frågor om tjänsten besvaras också per telefon. Ring då 08-402 27 17. Vi ser fram emot att höra från dig, eller någon du rekommenderat.

Cohn & Wolfe har en bred kundportfölj med stora och välkända internationella varumärken och vi befinner oss just nu i ett expansivt skede med många uppdrag inom digitala medier. Cohn & Wolfe Stockholm söker nu en digital specialist med goda kunskaper om digitala kanaler och hur de kan användas i företags kommunikation.

Din uppgift hos oss blir att etablera nya kanaler och underhålla befintliga, på plattformar som Facebook, Twitter, WordPress och Google+. Dina arbetsuppgifter sträcker sig från strategisk utformning till taktiskt genomförande, där fingertoppskänsla, timing och förståelse för den sociala medielogiken är central.

Dokumenterad erfarenhet inom digital produktion och/eller webbutveckling är ett krav och du ska bland annat kunna hantera HTML och vara insatt i Facebooks SDK.

Vi ser att du har djup förståelse för kommunikation, men vi ställer lika stora krav på att du hanterar webbproduktion och har förståelse för den sociala webben. Du kan inte bara uppvisa ditt eget intresse och närvaro i sociala medier, utan också hur man kan hantera företags närvaro i sociala medier.

Vilken bakgrund du har kan variera. Du kan ha arbetat med webbproduktion eller på annan digital byrå, eller läst en eftergymnasial utbildning med inriktning mot digital produktion.

Du som söker ska dessutom…

• Hantera det svenska språket väl i tal och i skrift
• Visa prov på god hantering och förståelse för digitala medier och plattformar som Twitter, WordPress, Facebook och Google+
• Förstå den mediala logiken i såväl traditionella som sociala medier
• Hantera grafisk produktion väl och kunna visa upp dokumenterad erfarenhet
• Kunna visa upp exempel på genomförda arbeten eller projekt, där det huvudsakliga genomförandet var inom digitala medier
• Brinna för kommunikation och ha ett genuint intresse för människor
• Ha järnkoll på det föränderliga sociala medielandskapet
• Kunna hantera många av de verktyg som finns för att mäta och administrera sociala medier

Det är meriterande om du också…

• Har ett starkt intresse för populärkultur
• Har erfarenhet av konsult-yrket eller arbetat med kundrelationer tidigare
• Har dokumenterad erfarenhet av videoproduktion

Cohn & Wolfe är en av Sveriges ledande PR-byråer med kontor i Stockholm och Göteborg. Vi arbetar bland annat med kunder inom konsument-, läkemedel- och teknik-segment; med uppdrag inom både public affairs och marknads-PR. Vi söker personer som är engagerade och brinner för kommunikation. Hos oss får du arbeta med några av Sveriges främsta varumärken, som exempelvis Carlsberg, Stadium, Pepsi, Unibet och Renault.

Cohn & Wolfe vann 2011 Spinnguld för årets sociala mediekampanj. Stockholmskontoret hittar du på Drottninggatan 94.

Ditt CV och personliga brev skickar du till Per Nordin på per.nordin@cohnwolfe.com. Frågor om tjänsten besvaras också per telefon. Ring då 08-402 27 17. Vi ser fram emot att höra från dig, eller någon du rekommenderat.

Igår besökte Google och PR-communityt PR of Sweden (som undertecknad är en av arrangörerna för) Cohn & Wolfe Stockholm. Ett 70-tal personer deltog i gruppdiskussioner med Google om deras sociala tjänst Google+. Här är några bilder från kvällen.

[buddy-gallery width="600" height="450"]

Kära nätelit,

Vi får inte tappa bort historien, vårt ansvar är att bygga broar till den.

Debatten om huruvida digitaliseringen betyder något för samhällspåverkan kantrar lätt åt än det ena än det andra hållet. Utopiska visioner av framtiden från oss nätentusiaster ställs mot nästan dystopiska perspektiv från de mer skeptiska och särskilt de etablerade makthavarna Och medborgarna som står helt utanför debatten upplever nog ofta att de är precis lika maktlösa som de var tidigare. Dagligdags finns lika mycket traditionellt maktspel kvar på arbetsplatser eller i kontakten med företag och organisationer. Människor som försökt engagera sig i det som berör dem i sin närmiljö möter ofta ett lika traditionellt organisationsarbete som förr. De upplever säkerligen att det inte finns ett givet intresse eller utrymme för den lust som finns hos dem för att engagera sig för en verksamhets frågor.

Detta samtidigt som den arabiska våren och delvis även Occupyrörelsen som globala sammanlänkade företeelser verkligen pekar på möjliga nya vägar för samhällsförändring. Sociala medietjänster som skapar kontaktytor över hela världen i ett vackert spunnet nät fångar oss inte alls utan gör tvärtom att vi gemensamt kan ta ansvar genom att vi förstår varandra bättre. Med större kunskap om orättvisor och ojämlikhet vill vi förändra. I spänningsfältet runt våra starka identiteter och ny teknik, känner vi som individer en stor samhörighet med globala skeenden och vi ser oss och våra handlingar i ett större sammanhang.

Gillar vi nätet för mycket?

Självkritiskt undrar jag ändå om vi nätentusiaster ibland inte bidrar mer till att utvecklingsmöjligheterna avfärdas istället för att de leder till förnyelse. Journalisten Paul Frigyes sätter fingret på min känsla när han beskriver konferensen Webbdagarna DN kultur ”som en toxisk blandning av idealistiska visioner, övertänd teknikentusiasm och krass kommersialism. Allt som klassats som sociala medier är positivt och demokratiskt”.

I mina mörkare stunder undrar jag om vi vars affärsidéer utgår från en okunskap börjar bli de som allra mest håller fast vid att det är svårt. Nu är det vi som ofta talar om nätet och dess företeelser som om de lever sina egna liv gärna med en undertext av att det är bättre om det sker genom nätet där det ”minsann” händer saker. Det är vi som är dåliga på att se sambanden med tidigare skeenden. Vi beskriver gärna en värld med en alldeles egen logik där allas röster är lika mycket värda, samtidigt som det läggs stor vikt vid nya sätt att mäta influens. Det skapas system  för hierarkier och påstådda nya demokratimönster ses överallt utan att verkligen ta in den fulla betydelsen av vad faktisk demokrati betyder och kräver.

Insikten finns överallt

Med ett faktum att det finns en allt bredare användning av nätet står vi på tröskeln till reell förnyelse av alla verksamheter. Det är så lite som behövs för att det ska ske innovation fullt ut. Internet som mobiliseringsstruktur har blivit allt tydligare dvs  och hjälper oss att mobilisera och engagera oss.  Kollektiv handlingar sker oberoende av tid och plats på samma sätt som medier och tv bidrog till den sortens engagemang tidigare.

Lusten att förstå finns alltså nu. Insikten om ett kunskapsbehov likaså. Det handlar om att tillfredsställa det. Inte med färdiga svar om teknik- och plattformsval utan genom att svara på frågor av mer allmän karaktär, ge trygghet och visa på nyttan vilket i sin tur leder till verksamhetsutveckling. Det är i den här kontexten det är ledsamt att se hur lätt gamla former av maktmönster uppstår. En ”nätelit” som var först om att se möjligheterna slutar värna allra mest om att bidra till att bygga broar mellan ”gammalt” och ”nytt” för att skapa de nödvändiga synteserna, vare sig det handlar om journalistikens roll eller demokratiutveckling.

Historielösheten får mig att skämmas

Det senaste året har det funnits många tillfällen där jag märkt att vår syn på nätets möjligheter ibland tenderar att bli fullständigt historielös när vi talar om digitalt engagemang som så samhällsomdanande. Medierna fortsätter prisa experterna som dock bara kan nätet och inte sakfrågorna. När det idag finns både nätkunnande och innehållskunnande hos aktörer verksamma inom många av alla de områden som berörs av digitala fenomen. På senaste tiden har det varit tydligt i diskussionen runt #kony2012 som i nyhetsinslag eller i premiäravsnittet av ett nytt program om internet hos Sveriges Radio.

De miljontals delningarna av ett YouTube-klipp borde fungera somt konkreta exempel på nya former av engagemang som kan integreras med rådande arbete i regionen. Det angelägna är att se hur det engagemanget kan tas från nätet till verklig handling. Och då talar jag inte om den eventuella möjligheten av att det sker massdemonstrationer över hela världen som tapetserar städer med affischer på Kony, från demonstrationskitet, den 20 april. Jag menar frågan om vad de idéburna organisationerna som redan arbetar med barns rättigheter och barnsoldater kan  lära sig av det engagemang som #kony2012 skapat. Och vad kan de 87 miljoner som valt att dela videon bidra med på lång sikt för att verkligen förändra situationen för världens barn? Vi som förstår nätmekanismerna måste ta ett ansvar för att stärka relationen däremellan. Inte beskriva de många delningarna som något som för första gången i modern historia ger oss hopp.

Demokrati fanns innan nätet

Det är angeläget att förstå hur demokratiska processer och samhällsengagemang kan utvecklas tack vare ny teknik men det gäller samtidigt att ha ödmjukhet, respekt och förståelse för århundraden av samhällsengagemang som fört oss dit där vi är idag. Revolutioner, lusten att förändra och engagera sig föddes inte med nätet. Nya verktyg hjälper oss att mobilisera och organisera men demokrati kom inte med tekniken och slutar inte med den heller. Det nutida samhället har utvecklats allt sedan grekerna och vi har sedan 1700-talet skapat den moderna demokrati vi har idag där allt fler länder har ett statsskick där makten i allt fler länder utgår från medborgarna via allmänna och fria val.

Det civila samhällets roll i samhällspåverkan har alltid varit stort och betydelsefullt för samhällsutvecklingen och gett redskap till dem  utan formell makt för att lyfta frågor i samhällsdebatten som inte stått på den politiska agendan. Kunskapens roll i demokratisering av ett samhälle är lika viktig då som nu. De traditionella folkrörelserna var med och införde bibliotek i Sverige och idag är självklart wikipedia, bloggosfären och andra sociala medier viktiga kompletterande redskap i den moderna folkbildningen.

Aktivism och engagemang har alltid burits via olika former av civilt engagemang. I Sverige är begreppet folkrörelse centralt och folkrörelseforskarna Åsa Wettergren och Andrew Jamison som skrivit boken Sociala rörelser- politik och kultur. beskriver vad de kallar sociala rörelser såhär:

”en social rörelse är ett slags organiserat (i lösa nätverk, grupper eller organisationer) kollektivt handlande, vars aktörer delar vissa grundläggande föreställningar om omvärlden, känner solidaritet med varandra och befinner sig i konflikt med det etablerade systemet inom det område där de verkar och framför sina protester. För att räknas som en social rörelse krävs också att protesthandlingarna och den kollektiva identitet som rörelsen etablerar uppvisar en viss varaktighet över tid…”

ur texten Rörelseforskningens historia och perspektiv. 

De båda forskarna talar om den ”kollektiva identiteten” som finns när man har gemensamma föreställningar om omvärlden och hur de ”rörelseaktiva” känner en gruppsolidaritet med varandra. Exakt det vi nätälskare upplever efter en helg på en skärgårdsö på webbcampet SSWC eller efter vilket umgänge som helst med valfri organisation eller gruppering. Men när vi nätaktiva talar om upplevelsen runt SSWC, med både lägersång och lägertröjor, är beskrivningen av det som om även det sker för första gången i modern historia. Vi talar till och med om det i termer som ”riktig demokrati”.

Digitalt engagemang som social rörelse?

Jag vill se dessa båda rörelser smälta samman. De ”gamla folkrörelserna” och de nya digitala globala rörelserna som ofta har rättvisa i fokus.

Det är spännande att se på hur olika former av digitalt engagemang kan appliceras till folkrörelseforskarnas resonemang om kollektiv identitet och hur de ”sociala rörelserna” skiljer sig från så kallat ”aggregerat socialt handlande”. Det sistnämnda är alltså ”situationer där många människor utför samma handlingar, till exempel runt fenomen som rusningstid och modeflugor”. Man gör helt enkelt det alla andra gör.

Det är exakt där vi, på en nivå, kan placera in ett videoklipp som #kony2012. För många är det endast en sådan social handling, att göra det alla andra gör, men det kan med rätt strategi omvandlas till en social rörelse. Forskarna beskriver att det i det sociala handlandet inte finns delade gemensamma föreställningar om vad som ska förändras och att handlandet inte utmanar etablissemanget. Handlandet bygger alltså inte på konflikten med makthavare vilket däremot finns inbyggt i de sociala rörelserna som bygger på kritik mot det etablerade systemet och utgör därmed ett viktigt fotarbete för demokrati och folkbildning. Ett arbete som idag ofta glöms bort som betydelsefullt av den elit som behärskar nätet men som inte agerar på samma långsiktiga sätt och då blir demokrati och delaktighet lätt (och folkbildning) bara vackra ord.

Jag ser hur det digitala engagemanget verkligen balanserar på gränsen mellan en social rörelse och ett socialt handlande. Det finns också studier som visar att de som är engagerade digitalt i ideellt arbete tar med sig det engagemanget utanför nätet.   Det är här de etablerade organisationerna blir viktiga verktyg både för att de i sitt arbete har långsiktigheten och uthållighet i sina gener och djup kunskap om de frågor som plötsligt blir till många sociala handlingar. Och de behöver ta ansvar för vilken vågskål som kommer att väga tyngst när digitala fenomen fladdrar förbi. Den mer ytliga sociala handlingen eller den långsiktiga sociala rörelsen som vill och kan förändra.

Nätet förändrar alla verksamheter

Idéburna verksamheter har också utvecklats av nätet. Sociala medier synliggör det spontana engagemanget som sker utanför etablerade organisationer men också allt det engagemang som finns i traditionella organisationer blir synligt för fler. Engagemang smittar när det synliggörs. Fler kan komma närmare organisationsarbetet och om en medlem skriver en statusuppdatering om att de är på möten så kan andra medlemmar om de vill kommentera detta och komma med inspel – om de organisationsaktiva bjuder in till detta. Den typen av synlighet fanns inte tidigare. Transparensen smittar och bjuder in både nya och potentiella medlemmar. Deras ansvar handlar också om att bygga broar.

Den aktör i Sverige idag som kommer närmast detta med att agera i gränslandet mellan dessa båda rörelser som de ”gamla folkrörelserna” och de globala nätaktiva rättviserörelserna präglas av är Miljöpartiet. Vilket är exakt varför de blir mycket farliga för sina politiska motståndare inför valet 2014. De har bestämt sig för att arbeta långsiktigt med nätet som infrastruktur  i sitt medlemsarbete och framför allt för att lyssna på de som valt att engagera sig för dem.

Fler problem än digitaliseringen måste lösas

I en värld som inte löst en mängd problem som skapar ett jämlikt samhället finns det ett behov av att öka engagemanget och delaktigheten i samhällsutvecklingen. Vår samtid bjuder verkligen på den möjligheten. Den visar vad engagemang, passion och människors nätverk kan åstadkomma. I kombination med ny teknik blir det de nya digitala folkrörelserna. Som förändrar.

Men det är inte antingen eller utan både och. I Almedalen 2011 frågade jag människorättsaktivisten Jesse Jackson om vad han trodde de sociala medierna hade kunnat betyda  för Martin Luther King och medborgarrättsrörelsen. Hans svar kom direkt ”the change would have come sooner” samtidigt som han genast betonade vikten av det fysiska mötet och Kings förmåga att skapa engagemang. Exakt så.

Nätet som infrastruktur skapar möten som åstadkommer förändring. Stort men inte större än människans lust att förändra sedan urminnes tider. Och inte större än tidigare generationers demokratisträvanden. Tekniken bjuder in men kan lika lätt stänga ute precis som varje ordenshus eller parti gjort från tid och annan. Bara för att tekniken finns och det går fortare är det inte viktigare och mer på riktigt. Vi som gillar nätet har ett ansvar för att säkerställa att vi inte stänger ute någon utan bjuder in de som inte vill, kan eller hunnit. Jag jämför det konsekvent med läskunnighet. Vi behöver vara bron emellan och inte kraften som söndrar ytterligare. Och när alla har lärt sig läsa får VI nätentusiaster börja lyssna och lära. Och inte bara tala om hur världen ska se ut. För det vet vi inte bättre än någon annan bara för att vi startade twitterkonton före de flesta andra.

/Brit Stakston

Efter flera års kullerstensspring och lokalorientering i Almedalen har vi lärt oss en hel del- och det vill vi gärna dela med oss av till dig. Behöver du eller ditt företag hjälp med upplägget inför Almedalsveckan 2012, är vi ett gäng som vet vad vi pratar om. Högt eller lågt, vi ordnar det mesta. Genom åren har vi hjälpt våra kunder med att hitta bra tak över huvudet, rätt moderator och trevliga fikaställen i Visby. Vi har även näsa för att hitta passande seminarielokal, boka resor och utrustning samt skräddarsy personliga scheman som innehåller rätt sorts och, framförallt, rätt mängd seminarium. Behöver ni hjälp med att identifiera budskap eller rätt lunchsällskap för att stötta affärsmålen på bästa sätt, har vi givetvis koll på det också. Hör gärna av dig till stockholm@cohnwolfe.com eller 08-402 27 00, så delar vi med oss.

Det nischade sociala bildnätverket Instagram köptes igår upp av Facebook. Mark Zuckerberg skriver ”I’m excited to share the news that we’ve agreed to acquire Instagram and that their talented team will be joining Facebook.”

Instagram har vuxit rasande snabbt med 30 miljoner användare, för någon vecka sedan kom appen för Android och på ett dygn laddades den ner 1 miljon gånger. Själv har jag älskat Instagram dels för möjligheten att lära känna vänner och andra genom deras bildspråk dels för att det är just ett mer nischat nätverk där jag inte alls följer samma personer som i alla andra sammanhang. Ett renodlat socialt bildnätverk med bilden i centrum och konversationerna med andra runt en bild har varit ljuvligt. Med hjälp av hashtaggar får det nischade mer tajta nätverket också globala inspirations- och vänmöjligheter. Genom en märkning av min bild kan jag möta andra instagrammare som har samma intresse vare sig det gäller bullterriers, folkabussar eller favoritresmål.

Vad händer nu? Facebook ligger inte lågt inför den kommande börsnoteringen skriver SvD och DN ”Nä Facebook gör en Google” skrev jag spontant igår på Twitter, dvs köper upp konkurrenter. Det troliga är att uppköpet över tid stryper utvecklingen och användartillväxten för Instagram. Precis som de tidigare köpt incheckningstjänsten Gowalla och länkdelningstjänsten Friendfeed vilket var början till slutet för båda de tjänsterna.

Igår var dock Mark Zuckerberg tydlig med att uppköpet inte ska påverka tjänsten på det sättet:

”We think the fact that Instagram is connected to other services beyond Facebook is an important part of the experience. We plan on keeping features like the ability to post to other social networks, the ability to not share your Instagrams on Facebook if you want, and the ability to have followers and follow people separately from your friends on Facebook.”

Men redan det här stycket andas på sikt kvävning av Instagram för mig:

”These and many other features are important parts of the Instagram experience and we understand that. We will try to learn from Instagram’s experience to build similar features into our other products. At the same time, we will try to help Instagram continue to grow by using Facebook’s strong engineering team and infrastructure.”

Instagrams tillväxt har för mig inte varit signaler på att den tjänsten skulle kunna vara ”the next thing” istället för Facebook. Instagram har aldrig varit ett hot på det sättet för mig som användare av Facebook. Det är två tjänster som kompletterar varandra och fyller helt olika behov. Det betydde inte heller att bildhanterandet på Facebook hotades av att den tjänsten finns och lättheten att dela bilder via sin mobil utan Instagram fanns ju som alternativ. Många valde ju också att dela sina bilder på bla Facebook och där fortsätter konversationerna runt en bild. Jag säger precis som med Google + att ingen tjänst kommer ha alla användare. Det vi ser i Facebooks ”folkräkningsprojekt” är unikt och kommer med ett lika stort antal användare bara ersättas av just rena statliga folkräkningsprojekt á la det som sker i Sverige genom våra personnummer. ”Skatteverket goes social i en Hungergamesinspirerad värld” vore i så fall den enda kontext jag ser framför mig för ett lika stort folkräkningsprojekt igen.

Det utesluter  inte att Facebook (eller möjligtvis över en tid ett uppköpt Facebook) kommer på ett relevant sätt vara infrastrukturen för vår logistik i vardagen hyfsat länge till. Att de köper Instagram är däremot för mig verkligen ytterligare ett tecken på att Facebook inte kommer vara för evigt, viljan att kontrollera konkurrensen från ett nischat nätverk är en osund utveckling.

Jag är faktiskt lite sur. Eller egentligen mest ledsen. Vad är det för utveckling vi ser? För mig personligen blev Instagram lite mindre intressant även om jag inte tänker gå så långt som till att radera mitt konto. Men för mig är det enkelt, utvecklingen med alla ägg i en korg är inte vad jag som användare vill ha och det är säkerligen osunt i det stora hela.

/Brit Stakston

PR-byrån Cohn & Wolfe har haft en bra start på året och vunnit ett flertal nya kunder. Nu utökas konsumentteamet med två nya medarbetare. Robert Carlsson från Burson-Marsteller och Eleonor Dahlberg, tidigare på Prime PR.

Cohn & Wolfe har de senaste månaderna vunnit en rad olika kunder och projekt, bland annat har Pepsi, Carlsberg Sverige och Pricerunner lagts till kundlistan. Två nya konsulter ansluter nu till konsumentteamet.

Eleonor Dahlberg har tidigare arbetat på Prime PR samt som marknads- och försäljningsansvarig på Sturebadet.

- Cohn & Wolfe har intressanta kunder och oerhört duktiga och ödmjuka människor. Det är en rolig och stimulerande miljö. Det tror jag även kunderna märker av i och med att de strategiska uppdragen hos befintliga kunder ökar och byrån vinner pitcher, säger Eleonor.

Robert Carlsson kommer från Burson-Marsteller och har tidigare arbetat på AxiCom.

- Jag har alltid haft ett gott öga till Cohn & Wolfe och jag vet att Marta har byggt upp ett oerhört starkt team. Cohn & Wolfe har en solid kundlista med bra ledning, bättre än så kan det knappast bli, så valet var enkelt, säger Robert.

Byrån gjorde ett starkt år 2011 med en resultatförbättring motsvarande en tredjedel av omsättningen och en tillväxt över branschgenomsnittet. Under 2012 ligger fokus på tillväxt, särskilt inom områdena hälsa och corporate communications.

-    Vi håller på att bygga branschens vassaste team. Det går bra för oss, vi vinner affärer och siktar på ännu mer tillväxt. Efterfrågan på våra strategiska tjänster ökar och vi fortsätter leta talanger. Men bara Sveriges bästa – som Eleonor och Robert, säger VD, Marta Karlqvist.

För mer information, vänligen kontakta: Marta Karlqvist, VD Cohn & Wolfe, tel: 0708-535360, e-post: marta@cohnwolfe.com

  Eleonor Dahlberg och Robert Carlsson

Det är inte som Big Bang Theory, vi diskuterar inte Star Trek-avsnitt och citerar inte utdrag ur Sagan om ringen-filmerna. Istället brinner vi för att hjälpa våra kunder att berätta om hur IT och teknik gör vårt samhälle bättre, gör företag bättre och vår personliga effektivitet bättre.

Nu söker vi en PR-konsult som också brinner för detta och som vill jobba med några av världens största IT- och teknikföretag.

Du behöver inte vara supererfaren, men vi tror att du jobbat några år som konsult och att du har ett brinnande intresse för IT och teknik och att du är intresserad av samhällsfrågor. Du behöver med andra ord inte redogöra för det inre av binär aritmetik, men bör kunna förklara hur det hjälper till att bygga ett bättre samhälle.

Du behöver också vara väl förtrogen med PR som verktyg, ha arbetat med medierelationer och vara mycket bra på att uttrycka dig i tal och skrift.

Skicka in ditt CV och din intresseanmälan till oss redan idag på stockholm@cohnwolfe.com. Vi kontaktar dig imorgon.

Dokument Inifrån sänder ”Du är googlad” imorgon och med hjälp av tre personers historier ges en timmes folkbildning om hur vi kan hantera vårt digitala jag. Mitt största bidrag som en av de intervjuade är egentligen titeln på programmet. Att gå från mer värderande skisstitlar om nätets våld till det mer värderingsfria ”Du är googlad” bidrar till folkbildning mer än skrämselvinkeln. Det är nämligen ett oerhört viktigt program. Det skapar insikt om hur viktigt det är att även om du inte ens gillar Facebook bör du säkerställa att den du är också finns speglad på nätet. Att vi inte passivt ska låta någon annan aktivt styra den bilden. Dessutom landar också programmet i det vackra och stora i att hemligheter numer inte kan ägs av en enda individ utan av alla. Och att det ger en styrka att det inte är en eller några få personer som får makten över våra liv för att de vet ”en hemlighet”. Transparens skyddar! Dessutom tack vare att journalisten Johan Ripås använder sig själv som case snuddar också programmet vid en mycket angelägen frågan – den om vikten av att vara varsam med den egna nätmakten. Att ge mod att utmana de med stor nätmakt eller de som lärt sig verktygen. Har vi någon chans mot dem som gapar högst eller lärt sig tekniken för hur du syns på förstasidorna på Google? Johans historia i ”Du är Googlad” visar att det är möjligt. Och visar nu i slutänden att det alltid handlar om oss människor. I våra digitala och analoga möten.

Min medverkan består av att resonera om hur vi ska förhålla oss till  att var och en av oss via nätet kan få en tydlig bild av en individ.  Hur värderar vi det vi ser beroende på en analog vs digital värderingsgrund. Minns hur jag efter att ha talat med journalisten Johan Ripås första gången googlade honom. I hans sökresultat då fanns ingen egen närvaro dvs Johan hade inte en blogg, ett twitterkonto eller ens ett Facebookkonto som tog plats. Det som framför allt fångade ögat var en negativ bloggpost skriven av en person som tidigare intervjuats som var missnöjd med i vilket sammanhang hans intervju hamnat.

Den personen var en känd person med stark medieplattform och med en stark blogg dvs en blogg som tack vare de många läsarna och de många inlänkarna får en styrka som konkurrerar ut det mesta som dyker upp som talar om Johan efter det. Det var nämligen en bloggpost av  Alex Schulman och i inlägget beskrev Alex  sin avsky för det han påstod Johan gjort honom i samband med en dokumentär om knarket runt Stureplan. Hur han en dag hoppades kunna ge Johan sparken av just den anledningen. Av en av Sveriges mest medievana personer. Ord som för den oinvigde kan bli sanningar. En man med nätmakt.

Detta inlägg syntes så tydligt i Johans sökbild dels självklart pga den nätmakt Alex har men också ett resultat av att  Johan av personliga privata skäl inte haft tid att försvara sig eller ta tag i sin digitala identitet. SVT hade inte heller som arbetsgivare kommenterat påståendena om hur intervjuer klippts samman. Det enda perspektiv som fanns i sökresultaten var just Alex.

När jag hade min första kontakt med Johan kretsade inte ”Du är Googlad” om Johan. Det skulle handla om vad den digitala identiteten betyder och vad man kan göra åt det. Under de inledande intervjuerna dök sedan tankarna upp hos Johan om att använda sig själv som case. Att visa hur man hands-on kan göra via sin egen historia. Jag tror det säkert orsakade många diskussioner hos SVT, är det rimligt att de kliver in och hjälper en anställd med hjälp av sin egen mediemakt mfl liknande perspektiv. Nätdoktorn Nikke Lindqvist, Sveriges absolut mest välmeriterade sökmotoroptimerare var redan inkopplad för att kommentera de medverkandes sökprofiler men nu fick han en ny uppgift. Nackdelen med att göra strategin för att ordna upp sina sökresultat synlig är ju att man råkar ut för de som vill förhindra den processen. Det kan vara konkurrerande sökmotorkonsulter som vill misskreditera Nikke dvs bevisa att det han säger sig kunna göra inte sker. Det handlar också om att de som en gång orsakat de negativa träffarna vaknar och agerar. Men också de som går in och försvarar för att stärka upp med fler positiva inlägg. Allt detta har hänt i fallet runt Johan Ripås sökresultat. Nikke Lindqvist har haft ett drömrealtidscase om reputation management som varit spännande att följa. Allt är förstås i sann Nikke-anda briljant dokumenterat. Och en lärobok i ”så här gör du om du är misskrediterad på nätet”.

Jag minns den första intervjun och när vi mot slutet gled in på Johans egna nätnärvaro. Det här var fortfarande på idéstadiet om Johans egen historia kanske skulle vara med själv. Hans fråga till mig om ”vad ska jag göra då?” var enkel att svara på. Han fick förstås samma råd som de han fått av  Nikke och som de sedan arbetet med, dvs att säkra hans egen närvaro och att ”du måste ta plats själv”. Allt det vi kommer att få följa i morgondagens program.

 ”Men spelar det någon roll då, att jag har den här träffen?” undrade Johan och det svaret krävde längre resonemang. För det är klart det spelat roll. Det är här våra analoga vs digitala värdegrund spelar stor roll. Jag minns min egen reflektion vid genomläsningen av det Alex påstod om Johans journalistiska metoder (vilket var helt ogrundade anklagelser). En mindre medievan person  hade definitivt dragit öronen åt sig. Även för mig trots medievana väckte det en varningsklocka som ledde till att när jag mötte Johan var oerhört tydlig med att fråga exakt vad han ville prata om och tydliggöra vad vi enats om att mitt bidrag skulle vara. Vi hade nämligen vid vårt första samtal resonerat om andra tänkbara perspektiv eftersom jag precis som de andra involverade i programmet också har personliga erfarenheter av området. Johans digitala fotspår påverkade mig definitivt under vårt första möte och det finns säkert intervjupersoner som backat ur.

Den bild vi får av oss som individer via sökmotorerna påverkar. Men vi ska inte bli helt förtvivlade. Vi återbekräftar kunskap genom att gå till fler källor. Man lyssnar inte bara på en röst. Jag letade självklart vidare, hittade att Johan låg bakom den utmärkta dokumentären ”Säljsekten”, självklart stärker hans arbetsgivare hans trovärdighet, hans kontakter med Nikke som stärker trovärdighet i relation till mig (ringde Nikke och riskbedömde) men framför allt handlade det om Johan själv. Våra samtal och den han visade sig vara i mötet med mig. Här och nu. Och efter det spelar sökresultaten mindre roll. Men vi får se i programmet att det beslutet kan vara svårare att ta för en arbetsgivare, titta på trailern här så förstår ni vad jag menar.

Efter det undrade Johan ”Och hur gör jag med Alex Schulman då?” Det svaret var enkelt ”Ring honom!” Vi ska inte bli passiva – ta plats berätta den egna historien, visa vem man är som vapen mot förtal – låta andra berätta sin historia men någon gång, längre fram på resan….så våga ring, ta personlig kontakt – sträck ut handen.

Det är nu dagen före programmet och hos Nikke får vi veta hur sökresultaten ser ut idag. Vad har bevisats? Ja solklart att det går att förändra sina sökresultat. Men också insikten om att nutiden alltid vinner över dåtiden och att det i slutändan handlar om oss som människor. Ytterst ger det djup förståelse för att hela våra liv snart finns i våra sökresultat och en påminnelse om att vara mindre dömande och mer utforskande. Vi gör alla smarta och mindre smarta val under våra liv. Kloka och mindre kloka bloggposter kommer att skrivas. Vi möter alla hat och kärlek under vår livsresa. Och när stora delar av det återspeglas digitalt måste det hanteras. Annars kommer det digitala jaget ta över och förhindra t.ex. karriärsteg eller vänskapsrelationer.

Tack till de två modiga medverkande som kommer att hjälpa andra genom sina historier och tack till ”Nikke Nätdoktor” som så pedagogiskt delar med sig av hela sin yrkeskunskap samt förstås extra stort tack till Johan för ditt gedigna arbete och dina kloka funderingar om vår digitala samtid. Jag hoppas också att diskussionen efteråt skickar en signal till oss som har nätmakten eller förstått tekniken för att få våra röster hörda att vara lite mer varsamma med hur vi beter oss. Och framför allt hoppas jag att programmet ger landets alla rekryterare, arbetsgivare, arbetskamrater, kollegor och grannar mod att inte bara gå den enkla vägen. Den via våra sökresultat.

/Brit Stakston

Under helgens #webcoast-konferens deltog jag i en debatt mot Deeped Niclas Strandh om listor som rangordnar nätanvändare, debatten finns i helhet här. Anledningen till metadiskussionen denna gång var den twitterbarometer som Aitellu tillsammans med Medieakademin nyligen presenterade. Debatten modererades tålmodigt och klokt av Fredrik Wass.Vi försökte göra en klassiskt Debate On-debatt, en sådan jag och Nikke Lindqvist hade om företagskonton på twitter eller ej. En för eller emot-diskussion som retorisk övning och här var jag alltså mot listor.

Jag reagerar ofta mot den här typen av rangordningar som tramsiga och debatterade till exempel mot blogglistor i Almedalen 2011 så det är inte svårt att ställa sig i mot-hörnet här. Det finns ju till och med en lista uppkallad efter mig…för att skoja om just detta med listor.

Varför denna aversion mot något så harmlöst som listor kan man undra för visst kan de vara jättekul och framförallt har vi sen urminnes tider grupperat oss, kategoriserat oss och är snabba på att identifiera hierarkier i grupper. Vi vill ju förstå vår omvärld. Vi vill att den ska vara begriplig. Och det blir den genom att vi sorterar.

Men jag ser två allvarliga grundproblem för interaktionen och dialogen som listor bidrar till:

1. Själva värdet av att finnas på med på listorna blir drivkraften till interaktion dvs ”I tweet therefore I am on a list”
2. Värderingen av min omgivning görs i relation till deras status dvs den med högst kloutscore blir mest intressant.

Vi säger ju att alla röster är lika värda. Att vem som helst kan göra sig hörd. Vi ville att det här skulle vara nytt. Vi ville bryta mot alla gamla strukturer. Varför vill vi så lätt formera hierarkier då? Toppbloggare. Toppwittrare. Serverar maktlistor. Som lätt blir sanningar över som har inflytande och vem som inte har. Vi ger marknadschefer de snuttefiltar vi tror de vill ha. Jag tycker vi ska våga vägra räckviddstänket så långt det är möjligt i arbetet med sociala medier. För spridning ja, göra jobbet lätt via influencers som då mer är att betrakta som medieplattformar. Men inte för att värdera och i förlängningen lyssna på mig som kund, patient eller konsument.

Att låta retweets-ekonomin styra våra interaktioner värjer jag mig mot. Högt kloutscore eller synlighet bland de flitigaste twittrarna enligt twitterbarometern kan dessutom enkelt uppnås genom att man bara medvetet eller omedvetet utnyttjat tekniken bakom. Automatiserat. Koketterar och RT:ar varandra för att få högt kloutscore. Öser ur oss tweets om varenda liten sak vi gör, ”packar ner en tjock tröja #sswc”. Pratar oavbrutet för att säkerställa att mitt kloutscore blir fortsatt högt. För tänk om man inte är med på listan. Finns man då ens? Vi fortsätter länka varandra. Av kärlek? Nej för att få en länk tillbaks.

Men det harmlösa digitala länkandet må så vara hänt men ur det växer något annat fram.

Att sociala medier blir guldkanal. Den som gapar högst har alltid hörts mest. Nu är det den som twittrar flitigast eller länkar mest som hörs mest. Mina nätstatus påverkar mina relationer i analoga sammanhang. En rasande Brit Stakston med 8000 följare blir viktigare än Anna Andersson med 200 följare. Visst inte det heller spelar så stor roll. Det är kanske både mänskligt och naturligt. Men vet ni….

Vi bär ett ansvar för att inte välja den enkla vägen. Att hemfalla till gamla sätt att räkna och tänka. Att tänka räckvidd när det handlar om mänsklighet och respekt. Våra uppdragsgivare måste bry sig om alla. Inte om Kloutscore, twitterföljare eller bloggranking.

Vi får inte sätta oss på höga hästar och inte tro att vi är mer viktiga för att vi twittrar.

En bloggande patient får inte blir mer värd än en icke-bloggande patient.

För då. Då har vi inte uppnått ett enda dugg.

Då är vi bara tillbaks till ruta 1. Och jag vill mer än så.

/Brit Stakston

Innehåll är nyckeln till nya FacebookMarknadsförare måste i framtiden tänka mer på sitt innehåll i sociala medier. Berätta en historia och låt de anställda sätta sin personliga prägel på det som kommuniceras i sociala medier. Tänk som kunderna. Var kreativa och engagera dem i innehållet Så skapas långsiktiga relationer som utgår från kunderna.

Vem påverkar ditt varumärke egentligen?Hur ska man egentligen veta vem som har inflytande i sociala medier? Klout seglade upp som marknadsförarens bästa vän i att peka ut vem som påverkar och har inflytande över ett varumärke. Men de flesta konsumenter påverkas inte så mycket av de mediemoguler som mest postar länkar till artiklar, utan mer av familj och nära vänner med samma intressen.

Det är viktigt i varumärkesarbete att identifiera de som är delaktiga i märkets värdeskapande och att bygga långsiktiga relationer med dessa. Då kan idéer utbytas och ord spridas, om ett varumärke som både företag och konsument kan stå för i framtiden.

Twitter växer snabbare än FacebookTillväxten av nya användare på Facebook saktar ner medan Twitter ökar stadigt. Medan Facebooks tillväxt verkar ha planat ut spås Twitter fördubbla sina användare till 2014.

Det här innebär en dag på internet:

• Lika mycket information som ryms på 168 miljoner DVDs.
• 294 miljarder e-mails.
• 2 miljoner blogginlägg.
• 250 miljoner uppladdade foton.
• 864 000 uppladdade timmar YouTube-film.

Följ med Cohn & Wolfe på SXSWCohn & Wolfe Austin, tillsammans med några från New York-kontoret, åkte på SXSW, en konferens slash festival för musik, film och interaktiva medier. Läs mer om vad de gjort och lärt sig på Wolfetracking.